Vecka femton

Var är vintern? frågar alla sig. Jag myser. Den här vintern njuter jag i smyg av att det redan känns som april (och hoppas innerligt att det fortsätter så i ett par månader till, utan ordentliga köldknäppar!) och att jag inte behövt krångla med bilen så många morgnar. Jag är inte bra på vinter. Det vet jag nu, 27 år senare. Mörkret slukar all min energi och vissa dagar får jag ångest av att se alla vi-njuter-av-vintern-utomhus-bilder på Instagram, eftersom jag själv bara ligger på soffan och slötittar på serier medan solen lyser och snön gnistrar och alla hurtbullar är glada och har äppelröda kinder.

Den här vintern har ju varit lite extra knepig, med en människa som rör om det mesta inuti mig. Nu då dagarna blivit längre, märker jag att jag äntligen börjat få lite mer energi. Redan förra veckan började det. Sen spydde jag visserligen en dag igen, men det var en snabb spya utan illamående (jag ber om ursäkt om det här är TMI) – en sån där som kom från ingenstans och genast efteråt kunde jag sätta mig ner och fortsätta med mitt morgonmål som om ingenting hade hänt.

Vinter 2015-2016
Så här magisk var förra vintern. Att se på den här bilden räcker mer än väl för mig i år. Den är el Chilenos verk, förstås.

Jag och Hoppetossan är nu i vecka femton och definitivt i andra trimestern enligt alla mina appar. De påstår nu att jag kommer börja må bättre, ha mer energi och börja känna mig mer normal. Det är välkommet och dem väljer jag att tro på! Jag blir inte längre lika äcklad av matlukter (tonfisk, dock! huj!), vaknar nästan varje morgon utan illamående och känner mig faktiskt mindre konstig i kroppen. Man ska inte ropa hej förrän man är över ån, men jag väljer att tro på ljusare dagar.

Magen förstår jag inte riktigt vad som händer med. Ibland är den svullen och stor och vissa morgnar syns den inte alls. Nåväl, tids nog kommer den väl välla fram. Trots att den inte syns så  mycket alla gånger, är alla mina vanliga byxor hemskt obekväma och jag har behövt införskaffa några par mamma-byxor.

Helst vill jag äta ostsmörgåsar med kakao, samma kost jag dagligen åt i ungefär de 18 första åren av mitt liv. Jättehälsosamt, javisst! Jag har ärligt ganska dåligt samvete över det. Vet inte riktigt hur jag ska orka få lite mer grönt på tallriken. Matlagning är det som kanske minst intresserar mig just nu.

Det här börjar likna en rabbla-upp-allt-du-ätit-och-gjort-blogg utan något vidare budskap, men det är lite så mitt liv är just nu. Det är bland annat de här sakerna jag kommer att vilja komma ihåg och titta tillbaka på och kanske jämföra med i eventuella framtida graviditeter. Så, bear with me.

2 thoughts on “Vecka femton

  1. Jag har som helt glömt eller missat att du bloggar aktivt igen. Vilken trevlig överraskning denna trötta förmiddag! Jag hade också svårt med lukten av tonfisk. Hu!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *