Fyrtiotvå komma fem

Det har redan länge fladdrat i min mage. Lite osäker om jag så tidigt redan kan känna av vår Hoppetossa har jag inte riktigt tagit det på allvar och därför aldrig noterat datum när jag känt av bubblorna. I dag är jag säker, i dag kom en spark precis när jag hade handen på magen. Så låt det gå till historien att i vecka 17+0 kom den första, riktigt ordentligt säkra sparken.

I går fick vi se skatten då jag var på läkargranskning på rådgivningen. Jag var lite uppåner och kunde inte ta till mig hela situationen. Vi fastnade med bilen på parkeringen, ”min” rådgivningstant var inte på plats och därför gjordes inte den hälsogranskning som vi hade planerat in. I stället var jag tvungen att tala finska (vilket jag normalt är okej med, men just då det gäller något så viktigt och nytt som min graviditet vill jag bara tala mitt modersmål) med en äldre dam som var tvungen att påpeka att jag gått upp 100g för mycket i veckan de senaste fem veckorna. Att jag ska ta det lite lugnt med pastan. Nåja, jag är inte bitter, men i en känslig stund är det inte det man vill höra som förstagångs-gravid då man inte riktigt har koll över förändringarna i kroppen. Rutingranskningen gick ändå helt bra, hade lågt hemoglobin bara så nu ska jag skaffa järntabletter.

Tillbaka till läkarbesöket. Läkaren var hurtig och rapp och talade också finska. Därför var också den situationen lite överväldigande och jag hann inte med i svängarna. Bebisen fick vi se, jag hoppades att hon redan kunde ha berättat om det är en pojke eller flicka som huserar inuti mig, men Hoppetossan hade benen korsade och vägrade blotta sig. Vi väntar med iver på nästa ultra i mars då vi förhoppningsvis får veta vem som är påväg att flytta in hos oss. Allt såg ändå fint ut och vi fick lyssna på hjärtat, vilket jag hade väntat på.

Fyrtiotvå komma fem procent av graviditeten ligger bakom mig och den här veckan har magen verkligen kommit fram på ett helt nytt sätt. Galet. Snart är vi halvvägs!

IMG_1084

Min ytterst professionella magbild! Välkommen att också kika in i vår WC. Beklagar att min mage gjord av bebis och 500g för mycket pasta inte syns så bra i vinkeln och under ett svart plagg, men håll till godo. Ska försöka övertala el Chileno att börja fota magen regelbundet.

3 thoughts on “Fyrtiotvå komma fem

  1. Men vilken dålig kommentar av tanten om vikten! Jag hade gått upp 8 kg i vecka 17 och min barnmorska menade att det är så individuellt det där att man inte ska oroa sig så länge som man mår bra. På förlossningen hade jag gått upp 20 kg, vid eftergranskningen var jag på – 22 kg sen förlossning. Så ta inte åt dig utan njut av graviditeten. ?

    1. Ja, exakt! Det är individuellt och för många går det mesta ner igen. Oroar mig inte så mycket, får glömma kommentaren. 🙂 Vad roligt att du läser förresten, hoppas ni mår bra! 🙂

      1. Jo vi mår hur bra som helst! Hon är ju 9 månader redan ??. Förstår inte vart tiden går. Det är alltid roligt att följa med graviditeter, speciellt när man vet att personen man läser om är så söt och trevlig ?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *