I jakt på rutiner

Det finns två slags människor*. De som älskar och har lätt för rutiner och de som är spontana och råddiga. Jag hör definitivt till den senare kategorin. Jag har alltid avundats ordningsamma, organiserade människor, de verkar så lugna och sansade. Och lugn och sans har jag många gånger längtat efter, då mina egna känslor, tankar och idéer har en tendens att åka berg-och-dal-bana. Scenarion där jag städar en låda, hittar ett foto som leder till att jag kommer på några idéer eller har några minnen som jag bara behöver skriva av mej och därigenom inser att jag ju vill flytta utomlands eller börja en ny kurs eller åtminstone baka en kaka, är inte helt omöjliga hemma hos oss.

I snart två och en halv månader har jag varit mamma. Då passar inte kaos och inte ens alltid spontanitet. Vardagen med en alldeles nyfödd liten klimp är förstås kaotisk i sig själv. Varför skriker han? Är han hungrig? Har jag tillräckligt med mjölk? Sover han tillräckligt? Kommer han att sova tio minuter, en timme eller fyra? Varför är han så pigg och aktiv, ska inte nyfödingar mest sova? Kan vi fara ut på stan eller blir det bara kämpigt med honom? Många frågor kvarstår, men nu är V inte längre nyfödd. Nu börjar det vara dags för rutiner. Och för rutinmänniskor kommer det säkert helt naturligt, men för mej är rutiner skrämmande. Hur gör man? Hur ska jag själv klara av att vara konsekvent med rutinerna för pojken?

Nu har jag frågat lite av andra och vänt mej till min bästa och värsta vän, Google. Och jag inser att också en person som vanligen har svårt för att följa scheman har en chans att lyckas med rutiner om man riktigt vill. Och jag inser att det inte bara är bebisen som behöver dem, utan att också mitt liv kommer att bli lite lättare med fasta rutiner. Så nu har vi börjat, V och jag! Jag behöver ännu lite följa med hans rytm som den ser ut att vara, för att sen spika ett schema som passar honom och som vi ska försöka följa till punkt och pricka. I natt börjar vi med att träna på att sova en lite längre etapp i sträck – något som ibland lyckats, men inte alls den senaste tiden. Önska oss lycka till!

* Enligt min riktigt egna analys.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *