Chile nästa!

Så där, nu har vi smällt fast kappsäckarna – med en inte så minimalistisk packning som jag hade önskat – och nu är vi redo att åka, i alla bemärkelser! Morgondagens kläder är framlagda, vi har checkat in online och printat ut boarding passen.

I dag beslöt jag mig för att jag ska njuta för fulla muggar under den här resan. Det kanske är självklart för alla utom för mig. Jag är nämligen den som tar med mig skolarbeten, räkningar att betala eller andra to-dos utomlands. Inför den här resan hade jag inget särskilt ogjort som skulle få komma med, men för tillfället snurrar det mycket bli-mer-produktiv, få-ordning-på-ditt-liv, lär-dig-investera-tankar i mitt huvud och jag har på känn att jag lätt skulle ta med dem och känna att jag vill/borde läsa på och planera saker medan jag sitter i solstolen.

Vilken tur att jag i dag kom på mig och sa till mig själv på skarpen. De här novemberveckorna i Sydamerika ska det finnas så få borden och måsten som möjligt. Det jag läser ska bara vara romaner, dikter eller kokböcker och de podcaster jag lyssnar på ska vara lättsmälta eller något som inspirerar mig till reflektion. Facebook får troligen ta en paus från mig.

Det jag hoppas kunna fokusera helhjärtat på är i stället de familjen och vännerna, maten (åh, tur att jag älskar mat!), att vara verkligt närvarande, solen och poolen (tänker mig tidiga morgondopp, precis som jag alltid planerar, men hoppas jag faktiskt lyckas den här gången). Ja, kanske självklart för alla, men jag blev trehundra gånger mer ivrig på att resa efter det här lilla beslutet. Mot carpe diem!

Kan. inte. vänta.

IMG_0849

Vamos a Chile!

IMG_0044 (1) copy

Nästa vecka bär det av! På Vikings första utomlandsresa, om man nu inte räknar de två dagar vi tillbringade i Haparanda när han var några veckor gammal. Om en och en halv vecka vaknar vi i Chile.

Jag har inte riktigt greppat att vi ska resa. Pass har vi fixat åt junior redan för ett bra tag sedan, men resten av förberedelserna har blivit lite på hälft. Å andra sidan kräver den här resan inte jättemycket fix. Det är skönt att ha kommit till en punkt där jag vet att det som blivit oinförskaffat går att ordna där, vi ska trots allt vara med familj och inte åka på en semesterresa.

IMG_9615 (2) copy

De senaste dagarna har jag rensat bland alla tusentals foton på datorn och hittat bilder från de tidigare vistelserna i Chile. En del av min familj har också hälsat på där, och jag förde över deras bilder som jag aldrig sett tidigare. Jag ska sortera lite bland dem, kanske jag en annan dag laddar upp några här. Att bläddra bland dem påminde mig om hur värdefullt det känns att ha fått ett till hemland som är varmt när det är kallt här och att ha fått uppleva så många fina platser och roliga saker där borta på andra sidan klotet. Och härligt att också ha fått dela de upplevelserna med en del av familjen och ett par vänner härifrån.

IMG_9868 copy

Den här gången ska jag verkligen försöka ta ut allt av våra dagar där och framför allt FOTA mera. Jag är sämst på att orka krångla med kameror på resor. Men det är ju så värdefullt att ha kvar bilder som påminner om sådant man för länge sedan glömt bort.

Bilddosen är från min allra första gång i Chile, december för fyra år sedan.

Jul och första ultra i Chile

img_0842

Den här julen firade vi på andra sidan jordklotet, hos svärfamiljen i Chile. Det här var min tredje chilenska jul och min femte varma jul. På något sätt vänjer man sig vid att det är 30 grader varmt på julafton, men trots det saknade jag faktiskt den finska julen i år och sörjde lite över att julafton som dag i sig själv inte är något speciellt förrän sent på kvällen, då man äter tillsammans och delar ut julklapparna (helst efter tolvslaget).

För första gången sedan vi flyttade till Finland i maj 2015 fick vi tillbringa ordentligt med tid med familjen där borta (vår fyradagars snabbvisit i augusti kan knappt räknas). Kära återseenden, med andra ord! Vi berättade förstås våra glada nyheter om den första Ortizen som kommer att bli finländare och för mig var det fint att se reaktionerna. Vänner som blev tårögda, många expressiva utrop, el Chilenos brorsbarn som varje morgon och kväll drog upp min tröja, pussade mig på magen och pratade med sin blivande kusin. Det är något av det jag uppskattar mest med kulturen där, att man öppet och starkt uttrycker sina positiva känslor.

img_0294

Vi beslöt oss för att göra en ultraundersökning där, privat alltså. Hade precis gått in i vecka 11 då vi fick se att allt såg bra ut, och höra ett starkt och snabbt hjärtljud. Vi fick bilder i 3D (får man det här också?) på vår 3-centimetring och vi blev rörda över hur mycket vår lilla skatt redan ser ut som en bebis. Vilket mirakel att det som inte ens existerade för några månader sedan håller på att växa till sig och bli en individ med en helt egen personlighet och identitet.

Nu känns det definitivt mer verkligt att det bor någon inuti mig, att det finns två hjärtan i min kropp. Och även om jag genast då jag visste att jag var gravid beslöt mig för att inte oroa mig för graviditeten och bebisen, kände jag att någonting inom mig lättade efter att ha fått se att hen lever och mår bra. Nu kan jag mer njuta av mitt välsignade tillstånd!

El dieciocho

I dag är det Chiles nationaldag och det här är en viktig högtid som firas i flera dagar: festligheter, familj och vänner, god mat, nationaldansen cueca, rodeo. År 1810 togs de första stegen mot självständighet från Spanien, men det dröjde nästan 8 år till innan Chile var helt självständigt. Det är ändå el dieciocho, den 18 september, som firas som självständighetsdag.

img_0017

Själv har jag aldrig varit i Chile under den här högtiden, men igår var vi inbjudna att fira tillsammans med de andra chilenarna som bor i samma stad. Vi fick äta massor med god mat – empanadas, bröd med pebre, pastel de choclo, pie de limón, tårta med manjar – och för en kväll kändes det som att vi var tillbaka i Chile.

img_0046

Empanadas, med maletköttfyllning – jag  ä l s k a r  empanadas. Det här ligger definitivt på listan av rätter jag behöver lära mig att tillaga.

img_0030

img_0114

En trevlig dag med bra människor. Det är en rikedom att också här kunna samlas med chilenare. Jag njuter av att höra dem prata på sin rappa chilenska och jag är glad att de har varandra, att de ibland kan få känna sig riktigt hemma omgivna av landsmän, chilensk mat och musik.

img_0036

Tack och feliz dieciocho!