Chile nästa!

Så där, nu har vi smällt fast kappsäckarna – med en inte så minimalistisk packning som jag hade önskat – och nu är vi redo att åka, i alla bemärkelser! Morgondagens kläder är framlagda, vi har checkat in online och printat ut boarding passen.

I dag beslöt jag mig för att jag ska njuta för fulla muggar under den här resan. Det kanske är självklart för alla utom för mig. Jag är nämligen den som tar med mig skolarbeten, räkningar att betala eller andra to-dos utomlands. Inför den här resan hade jag inget särskilt ogjort som skulle få komma med, men för tillfället snurrar det mycket bli-mer-produktiv, få-ordning-på-ditt-liv, lär-dig-investera-tankar i mitt huvud och jag har på känn att jag lätt skulle ta med dem och känna att jag vill/borde läsa på och planera saker medan jag sitter i solstolen.

Vilken tur att jag i dag kom på mig och sa till mig själv på skarpen. De här novemberveckorna i Sydamerika ska det finnas så få borden och måsten som möjligt. Det jag läser ska bara vara romaner, dikter eller kokböcker och de podcaster jag lyssnar på ska vara lättsmälta eller något som inspirerar mig till reflektion. Facebook får troligen ta en paus från mig.

Det jag hoppas kunna fokusera helhjärtat på är i stället de familjen och vännerna, maten (åh, tur att jag älskar mat!), att vara verkligt närvarande, solen och poolen (tänker mig tidiga morgondopp, precis som jag alltid planerar, men hoppas jag faktiskt lyckas den här gången). Ja, kanske självklart för alla, men jag blev trehundra gånger mer ivrig på att resa efter det här lilla beslutet. Mot carpe diem!

Kan. inte. vänta.

IMG_0849

Minimalistisk packning + bebis?

I dag vaknade vi upp till ett vinterland. Men hu så mörkt det var klockan åtta, tyckte både jag och Viking, och somnade om och steg upp först vid elva. Nu lite senare sitter jag här med dagens andra kaffe och ska ta itu med dagens schema som är packning. Ja och hårfix för min del –  jag har inte färgat eller klippt mitt hår sen förra september eller oktober, så det börjar vara dags!

Det här känns som samma text jag skriver om och om igen, åtminstone i mitt huvud och åtminstone i samtal med nära och kära. Jag vill nämligen bli minimalist. Min resa har pågått i 6 år och jag är inte på långt när framme eller ens nära den punkt jag önskar vara.

Resor och packningen inför dem är ett utmärkt tillfälle att gnugga minimalismknölen. Förra året reste jag flera gånger med bara handbagage och det gick hur utmärkt som helst. Som mest en månad i Spanien och Grekland – inga problem! Jag hade till och med några plagg jag inte använde en endaste gång. Sen ska jag också erkänna att jag köpte några nya plagg under resans gång, men poängen i min berättelse kvarstår. Handbagage räcker långt!

Hursomhelst, nu har vindarna plötsligt vänt, för nu ska jag packa inte bara för mig själv, utan också för en bebis! En bebis som ibland kissar slash spyr slash svettar ner flera plagg om dagen. Hur många plagg behöver en bebis på tre veckor? Med möjlighet till tvättmaskin varje dag. Om dagstemperaturen når en bit över trettiostrecket som mest och kan sjunka under tiostrecket om kvällarna, hur många varmare plagg och hur många kortärmade plagg ska man då ta med?

Släng också in resan dit och resan tillbaka till ett eventuellt kallt och snöigt Finland i ekvationen. Ta i beaktande att där vi startar resan ska man själv gå fram till flygplanet från flygfältet och stå och vänta på att människor tar sig in i planet. Det i kombination med vind och minusgrader är inte roligt, nimimerkillä vi som var med i januari 2017. Och i januari 2016. Sen är det ju också en sådan liten detalj att bebisen troligen kommer växa ur storlek 62 under resans gång eller precis efter den, så eventuellt krävs några plagg i storlek 68 och så vill man ju verkligen använda alla favoriter så länge han ännu ryms i dem.

IMG_6064

Idealt vill jag packa minimalistiskt för mig och bebisen. För det är så skönt att resa med lätt bagage, att ha några outfits att återanvända eller kombinera på några olika sätt och så är det lätt att hitta alla ens grejer när man ska packa för hemfärden igen. Och jag vet att det helt säkert är möjligt att ha med minimalt med bebistillbehör, men frågan är om jag orkar gnugga mina minimalismknölar så mycket eller om jag bara ger efter och packar ned extra allt. Vi blir dessutom ofta hemskickade med allehanda presenter och så brukar vi vilja köpa hem några flaskor vin, så jag tror vi ändå får ta till de stora kappsäckarna. Så att, kanske inte superminimalistiskt denna gång.

Hur tänker ni kring resor och minimalistisk packning? Har ni rest med en bebis, några fina tips eller saker att ta i beaktande?

Gravidresetips efterlyses!

Ibland önskar jag att jag hade lite mer energi att lägga ner på bloggandet. Just nu är mina kraftresurser ändå begränsade (somnar lätt klockan 21-22 en lördagkväll till exempel, long gone är dagarna då man kunde vaka hela natten) och jag försöker fördela dem på det viktigaste. Och då känner jag mig ändå nästan som en ny människa sen i höstas eller i början på vintern nu då andra trimesterns energi kickat in! Det kanske inte bara är en myt när allt kommer omkring, det där med orken som återvänder i andra trimestern?!

El Chileno och jag har länge velat resa någonstans på tumanhand, men det har inte riktigt lyckats av olika orsaker. Vi har redan ett tag kikat på biljetter för våren, för att hinna åka bort några dagar förrän Hoppetossan anländer. Trots att vi har rest en hel del tillsammans har vi bara gjort totalt två resor på två, och jag har redan länge önskat mig att bara han och jag kunde resa någonstans.

nksdknlxvri-ludwig-thalheimer
Bild från Unsplash.com

Efter att ha hållit utkik, räknat, budgeterat, dubbelkollat datum och redan gett upp lyckades vi i går nappa biljetter till Rom. Vi var öppna att åka vart som helst, men egentligen har båda två redan länge velat besöka just Italiens huvudstad. Jag har tillbringat en dag i Milano som 16-åring, men det är allt jag sett av Italien och el Chileno har aldrig besökt landet.

I dag känner jag mig därför euforisk. För något år sedan hade jag helt tappat min wanderlust och ville bara ha stabilitet i vardagen. Nu då vi äntligen bor på ett ställe där vi kommer att stanna ett gott tag framöver, har en lägenhet och en vardag vi trivs rätt bra med, har mitt hjärta börjat längta lite grann igen.

owdcctpayd8-jan-tielens
Bild från Unsplash.com

God mat, vackra byggnader och promenader – det är det enda jag förväntar mig av resan. Gärna skulle jag besöka Vatikanen och alla sevärdheter, men eftersom jag kommer att vara i tredje trimestern har jag inte alltför höga förväntningar på det vi (läs: jag) kommer att orka med.

Att resa som gravid var något jag först var lite tveksam till. Kollade med flygbolaget att jag säkert kan resa vid den tidpunkten av graviditeten och det var inga problem. Lite spännande är det förstås, eftersom jag inte alls vet hur jag kommer att känna mig då och hur stor jag kommer att vara. Jag väljer att tro att allt kommer att gå bra och orkar inte oroa mig i onödan. I stället har jag de här fem dagarna i maj att se framemot hela våren!

cn_bqg5trcg-vincent-versluis
Bild från Unsplash.com

Nu till era tips! Här finns säkert flera Rom-besökare. Berätta var någonstans vi ska boka boende? Hur är det att bo lite utanför centrum och åka kollektivtrafik? Priser? Eller lönar det sig att bo med gångavstånd till alla sevärdheter? Berätta också vad och var man ska äta. Jag behöver också gravidresetips, minsta detalj tar jag emot med tacksamhet! Grazie di cuore!